Charlotta Eugénie (Eugenia) Augusta Amalia Albertina Bernadotte föddes på Stockholms slott den 24 april 1830 som dotter till kronprinsen, den blivande Oscar I (30) och Josefina av Leuchtenberg (23). Eugénie var syster till Karl XV och Oscar II. Hon var 14½ år gammal när hennes far blev svensk kung. Eugénie uppkallades efter sin morfar Eugen av Leuchtenberg.

Om sin barndom skriver hon: 'Under mina barnaår hade jag aldrig någon jämnårig flicka till vän eller lekkamrat. Icke heller ägde jag någonsin en docka, utan lekte uteslutande gosslekar med bröderna'. De kungliga barnen lekte ofta på Tullgarns slott, där bland annat Eugénie botaniserade tillsammans med sin tre år äldre bror, Gustav, som var den hon kom närmast av sina fyra bröder. År 1835 följde Eugénie med sin mor till, Medevi, Strömstad och Kristiania (Oslo) samt 1843 tillsammans med båda sina föräldrar till hennes mormor, hertiginnan Augusta i München. Ungefär samtidigt som hennes farfar, Karl XIV Johan dog, (1844) fick Eugénie en svårare förkylning, som anses vara grunden till hennes svaga hälsa, som hon sedan hade resten av sitt liv. Femton år gammal (1845) konfirmerades hon i Slottskapellet i Stockholm.

Mellan åren 1846-1852 roade hon sig med dans på maskeradbaler och andra nöjen. Giftermålsförslag fanns naturligtvis och det sägs att både tyska och danska prinsar var intresserade, men det blev aldrig något av, förmodligen för att hon själv var ointresserad. Senare i livet talade hon om sitt sköna, oberoende liv, och när hennes bror, Oscar II, senare genomförde lagen om att kvinnor skulle kunna myndighetsförklaras var Eugénie en av de första som begärde att få bli myndig.

Eugénie var varm troende kristen, hon skrev dikter och andliga sånger och hon var intresserad av konst, hon blev även själv konstnär och tonsättare. Hon och prins Gustav, som kallades för sångarprinsen, brukade tonsätta ihop, och inom konsten målade, tecknade och skulpterade hon. Hennes mest kända skulptur är av en hund och ett barn med rubriken 'kan du inte tala' som tillverkades på Gustavsberg. Vid tjugotvå års ålder gick hon igenom en svår kris när hennes älskade bror, Gustav, hastigt gick bort. Vid samma tidpunkt låg hon själv svårt sjuk. Hon blev för många år framåt invalid i sin ena fot, och hennes hälsa var dessutom nerbruten för alltid. I juli 1859 dog hennes far, Oscar I, och hennes bror, Karl blev svensk kung under namnet Karl XV.

År 1861, vid trettioett års ålder, skildras hon redan som en åldrad kvinna, och tio år senare beskrivs hon som 'gul och mager, även om hon såg något mindre gravlikt ut än förut'.

Från början av 1860-talet tillbringade hon nästan all sin tid på Gotland, eftersom hennes läkare Magnus Huss ansåg att Gotlands milda klimat skulle lindra hennes bröstsjukdom. Hennes första besök på ön ägde rum från 4 juni 1860 då hon under några månader var gäst hos konsul Enequist på Länna. Redan samma sommar köpte hon några tunnland mark i Västerhejde vid Högklint, som hon döpte till Fridhem. Första huset stod klart 1861, men då det blev för litet byggdes ännu ett hus, som stod klart året därpå. När hon kom till ön i juni 1862 var hon så svag och klen så hon fick bäras iland. Hon tillfrisknade dock på Fridhem. Vintrarna tillbringade hon emellertid på Stockholms slott. På Fridhem anlades vackra trädgårdar och parker och platsen blev ett centrum för social verksamhet.

Eugénie blev allt mer tillbakadragen och levde nästan enbart för sin konst och sin välgörenhet. 1864 gav hon, på franska, ut ett litet häfte om svenska prinsessor, och samma år sin översättning av en tysk bok som heter "Korsets skola". Med hjälp av de konstverk hon utförde kunde hon finansiera sin sociala verksamhet. År 1866 uppfördes på Fridhem, 'Fridtorp nr 1' som blev ett barnhem för pojkar och tre år senare 'Fridtorp nr 2', ett barnhem för flickor (1869). Genom att sälja sin farmors juveler fick hon råd att uppföra Gotlands sjukhem som även det invigdes 1869 och som ännu är i bruk för långvarigt obotligt sjuka.

I september 1872 dog hennes bror, Karl XV, och hennes andra bror, Oscar, blev svensk kung med namn Oscar II. I november 1873 blev hon utsedd till konstakademiens första hedersledamot. I sin våning på slottet höll hon musiksoaréer. Hon bildade 1875 en understödsförening för Gotlands västkustfiskare. År 1879 blev hon ordförande i en förening för vård av fattiga, obotligt sjuka, lytta och vanföra barn, och ett hem öppnades för detta ändamål i Sundbyberg 1882. Fyra år senare ersattes det mot det ännu existerande Eugeniahemmet i Solna.

Tillsammans med biskop Lars Anton Anjou tog hon 1881 initiativet till Visby stadsmission och fyra år senare (1885) hjälpte hennes väninna, Adèle Rudenschöld henne att bilda en förening som från 1888 fick namnet 'Gotlands djurskyddsförening'. På liknande sätt tänkte prinsessan på de blinda, på fattiga studerande och andra hjälpbehövande. Med stöd av Eugénie startades en insamling för att kunna bygga ett skolhus i Uppsala, som fick namnet Fjellstedtska skolan. Skolan invigdes 1880 och Eugénie var då själv på plats. Utöver allt detta var hon även intresserade av Lapplandsmissionen.

För egen del begärde hon minsta möjliga och hon hade, på grund av sjukdomen, små behov, hennes middagsmat uppges ibland ha varit endast lite kokta morötter och en kopp ljumt vatten. Hennes bror Oscar var orolig att Eugénies arvedelar, bland annat efter deras farmor, Désirée Clary helt offrades för välgörenhet, och han försökte få henne att i alla fall bevara något av arvet efter deras mor, Josefina.

Eugénie gick bort på Stockholms slott natten till sin 59-årsdag, den 23 april 1889, efter ett helt liv dedicerat åt välgörenhet. Fridhem på Gotland, övergick till Eugénies brorson prins Oscar Bernadotte, som den 1 november 1926 skänkte det, tillsammans med en större summa pengar, till K.F.U.M. (Kristliga Föreningen av Unga Män). Idag kan man på Fridhem om somrarna äta jättegoda våfflor med grädde och sylt. Har du vägarna förbi så testa, det är gott!

Hämtat från historiesajten.se